image

Delad vårdnad, gemensam vårdnad och umgängesrätt

Barnrätt

Tingsrätten utgår alltid från vad som är bäst för barnet och har en skyldighet att utreda. Sverige anslöt sig som ett av de första länderna till den s.k. Barnkonventionen, ett avtal mellan olika stater om vad de gemensamt anser är barns rättigheter. Detta har dock inte inneburit att konventionen blivit lag i vårt land.
 
Barnet har enligt konventionen och lagen rätt att säga vad de tycker i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Oftast är det socialtjänsten i kommunen som frågar barnet vad han eller hon vill. Domaren får sedan veta vad barnet sagt. Ju äldre barnet är desto mer måste domaren ta hänsyn till barnets vilja. Artikel 12 i Barnkonventionen sätter dock ingen nedre gräns för när man skall ta hänsyn till barnets åsikt. Det finns alltså inte någon tolvårsgräns som många tror. Enligt FN:s kommitté för barnets rättigheter är det uppenbart att även små barn kan bilda och uttrycka åsikter.
 

Gemensam vårdnad och delad vårdnad

Föräldrar som får barn i äktenskap har gemensam vårdnad eller delad vårdnad, som det kallas i vardagsspråk. Delad vårdnad kan dock syfta på den situationen när var och en av föräldrarna har enskild vårdnad om olika barn i en syskonskara. Om föräldrarna inte är gifta med varandra står barnet under ensam vårdnad av mamman. Det krävs en särskild anmälan för att även pappan skall bli vårdnadshavare, denna görs till socialtjänsten i din kommun. Din tvist i domstol behöver inte handla om vem som skall ha ensam vårdnad, utan handlar vanligtvis om var barnet skall bo och vilken utsträckning barnet skall ha rätt att träffa den förälder det inte bor hos.
 
Det är viktigt att poängtera att umgängesrätten tillkommer barnet. Föräldrar kan ofta uppfatta det som att de har umgängesrätt till sitt barn, dvs. att de har rätt att träffa sitt barn, men så är det inte. Det närmare innehållet i barnets umgängesrätt till den förälder de inte bor tillsammans med bestäms med hänsyn till barnets bästa, vilket varierar utifrån de specifika omständigheterna i det aktuella ärendet.
 

När föräldrarna inte kan enas

Det är bra om föräldrarna kan komma överens, men ibland går det bara inte att nå enighet om vårdnaden om barnen och boende samt barnets rätt till umgänge. I sådana situationer finns det hjälp.

Första steget är att vända sig till familjerättsenheten i din kommun. Med ledning av kommunens tjänsteman förs samarbetssamtal för att nå en samförståndslösning. Kommunen kan också erbjuda familjerådgivning. Är du osäker på om det finns möjlighet att komma överens på frivillig väg genom samtal vid familjerättsenheten kan du också vända dig till oss med en gång. Vi ger dig råd på vägen och för att vara förberedd på att snabbt kunna gå vidare. Läget kan vara akut eller snabbt bli ohållbart, då behöver du någon som behärskar området. Är det brådskande prioriterar vi vårt arbete utifrån det.
 
Nästa steg är nämligen att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten som prövar frågor om vårdnad, boende och umgänge.
 

Boförälder och umgängesförälder

Barnets boende har inget med gemensam vårdnad att göra, utan syftar helt enkelt på var barnet skall bo. Den förälder som har barnet boende hos sig kallas boförälder och den andra föräldern kallas umgängesförälder.
 

Folkbokföringens betydelse

Var barnet blir folkbokfört beror egentligen på var barnet har sin ”huvudsakliga dygnsvila”. Om tingsrätten t.ex. beslutar att barnet skall vara boende hos en av föräldrarna innebär det inte automatiskt någon ändring av folkbokföringen. Om föräldrarna är överens om var barnet skall vara folkbokfört kan de gemensamt anmäla det till folkbokföringsmyndigheten. Var barnet är folkbokfört har betydelse för var det skall gå på dagis eller i skola. Om man inte har gjort en anmälan om delat barnbidrag kommer dock bidraget att betalas ut till barnets mamma under förutsättning av att barnet är fött före den 1 mars 2014. För barn som är födda därefter delas barnbidraget automatiskt mellan föräldrarna under förutsättning av att de har gemensam vårdnad.
 

Växelvis boende

När barnet bor hos en förälder har barnet rätt till umgänge med den andra föräldern. Det är alltså inte fråga om någon rätt för föräldern att träffa sitt barn. Barn brukar normalt ha ett intresse av att träffa umgängesföräldern, men det är inte någon plikt för barnet att träffa föräldern. Växelvis boende innebär, som nämnts ovan, att barnet i princip bor lika lång tid hos varje förälder. Det förutsätter dock ett gott samarbete mellan föräldrarna där de visar varandra ömsesidig respekt med flexibel inställning till varandras önskemål och inget motstånd mot omfattande kontakt.

Om det förekommer samarbetssvårigheter mellan föräldrarna kan ett växelvis boende bli svårt. Beroende på graden av samarbetssvårigheterna kan det innebära att en förälder får ensam vårdnad om barnet eller att det blir boende hos en förälder samt har umgängesrätt med den andra föräldern.
 

Om beslut i domstol och verkställighet av beslut

Skälen till domstolarnas beslut i mål om vårdnad, boende och umgänge varierar beroende på situationen i det aktuella fallet. Det är sällan som en förälder bedöms vara olämplig som vårdnadshavare, utan vanligtvis anses båda föräldrarna vara lämpliga. Domstolarna har en mycket svår uppgift att bedöma vad som är bäst för barnet i situationer där kanske skillnaderna mellan föräldrarna är marginella, men oavsett detta måste de fatta beslut om barnets framtid. Det är därför viktigt att du vänder dig till oss i god tid så att dina möjligheter blir så goda om som möjligt.
 
Om ett beslut om vårdnad, boende och umgänge inte skulle bli genomfört på frivillig väg mellan föräldrarna, finns det även möjlighet att genom vår medverkan begära verkställighet av beslutet via domstol.
 
Har du frågor om vårdnad och umgänge? Kontakta oss! Melin & Fagerberg erbjuder alltid gratis rådgivning!