Internationell familjerätt

Den internationella privaträtten, IP-rätten, omfattar i vid mening alla de rättsregler som styr internationella förbindelser mellan enskilda individer, som t.ex. du själv. Det finns tyvärr inte någon Förenta Nationernas lagbok som styr människors förhållanden med varandra över landsgränserna. Den internationella privaträtten bygger i princip på den lagstiftning och praxis som finns i varje enskilt land. IP-rätten består – hur märkligt det än kan låta – i grunden av varje lands egna rättsregler som kompletteras i vissa fall av EU:s lagstiftning och konventioner mellan stater. Bara för att Sverige har valt en viss sorts lösning på ett internationellt privaträttsligt problem, innebär det inte att andra länder har samma regler.

Generellt sett anses våra svenska domstolar ha en bred behörighet att döma i mål som rör internationell privaträtt. Den grundläggande principen är också att domstolarna i Sverige försöker hitta något i den svenska rätten som liknar den frågeställning som det blivit tvist om, men vilket lands lag som skall tillämpas i den svenska domstolen för att kunna avgöra om den ena eller den andra parten har rätt avgörs från fall till fall utifrån olika regler. Det kan innebära att domstolen bedömer tvisten utifrån ett annat lands lag! Vidare är det också viktigt att veta om t.ex. en dom från ett annat land kan verkställas i Sverige.

IP-rätten är omfattande och vi gör inte anspråk på att kunna allt om den, utan begränsar våra ambitioner till den internationella familjerätten. Jordklotet har krympt till följd av ökat välstånd för en del av dess befolkning, revolutionen med internet, tillgången till resor till alla världens hörn, utlandsstudier, medlemskapet i EU, flyktingströmmar från oroshärdar i andra länder osv.

Området är vidsträckt och komplicerat, varför det är svårt att ge en sammanhängande bild av alla de problem som kan aktualiseras inom den internationella familjerätten. Beskrivningen nedan är ett ”smakprov” på vad den internationella familjerätten kan innebära för vanliga människor.

Lagen om vissa internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden är ett praktiskt sett mycket viktigt regelverk, men som endast gäller i Sverige. Huvudregeln i denna lag är att bl.a. makar och blivande makar har rätt att avtala om tillämplig lag för förmögenhetsförhållandena i äktenskapet, dock under förutsättning av att någon av parterna – när avtalet träffas – har hemvist eller är medborgare i det land vars lag som skall gälla. Det innebär t.ex. att en svensk medborgare och en mexikansk medborgare som tänker gifta sig, kan avtala att antingen svensk lag eller mexikansk lag skall gälla för deras egendomsförhållanden i äktenskapet. En av fördelarna med att träffa ett sådant avtal är minimera risken för att lagvalet faller olika beroende på i vilket land frågan prövas.

Alla gifta svenska medborgare utomlands och utländska medborgare bosatta i Sverige borde egentligen överväga om det finns anledning att träffa en överenskommelse om tillämplig lag. Varje svensk som ingår äktenskap med en utländsk medborgare borde även överväga ett avtal om tillämplig lag om man har egendom av någon betydelse eller förväntar sig att få sådan egendom. Om man inte bryr sig om de konsekvenser som lagen medför kan det få oanade konsekvenser. Det är svårt att själv överblicka konsekvenserna när man har relationer över landsgränser, flyttar till andra länder eller när man köper egendom i andra länder. Det är viktigt att du i god tid kontaktar oss innan du gör något.

Bara för att göra det ännu tydligare kan vi ge dig följande exempel. Inför en utlandstjänstgöring gifter sig två här i landet boende svenska medborgare. De tar sitt hemvist i Tyskland under två år. En av parterna tröttnar på att bo utomlands och flyttar hem till Sverige igen. När den hemkomna parten begär bodelning blir det en överraskning när den utomlands kvarvarande parten med framgång kan hävda att lagen i det land där parterna tog sitt hemvist skall gälla för bodelningen, dvs. svensk lag kommer inte att tillämpas. Det enda sättet att undvika sådana här problem är att makarna gör bruk av sin rätt att avtala om tillämplig lag för egendomsförhållandena i äktenskapet.

EU fick den 17 augusti 2015 en gemensam lagstiftning inom den internationella privaträtten i fråga om dödsfall. Förordningen omfattar dock inte England och Danmark. Ändringen i lagstiftningen innebär stora förändringar för Sverige. Arvsförordningen, som också är svensk lag, innebär att svenskar bosatta utomlands måste ändra sina testamenten och äktenskapsförord för att vara säkra på att svensk lag skall komma att tillämpas när någon dör. Det är hemvistet som är avgörande för vilket lands lag som är tillämplig på dödsfallet. Dessvärre är det så att bedömningen av de förmögenhetsrättsliga aspekterna av t.ex. av ett äktenskap inte följer samma regler. Detsamma gäller för utländska medborgare bosatta i Sverige som vill att hemlandets lag skall vara tillämplig när någon avlider i Sverige. Välkommen att höra av er till oss för en genomgång av er situation för att inte drabbas av oförutsedda konsekvenser när det oundvikliga händer.

Den internationella familjerätten griper in på en mängd olika områden i övrigt, som t.ex. gränsöverskridande skilsmässor med allt vad det innebär som vårdnad om barn och underhåll till make och barn samt äktenskaps upplösning genom dödsfall och dödsbon med utländsk anknytning.

© Advokaterna Melin & Fagerberg i Göteborg AB